Videoinlägget funkade tydligen inte? Försöker lägga upp det en annan gång!

Tänkte jag skulle skriva ner lite tankar och funderingar angående att vara ung mamma..
Jag vet att det är många där ute som läser min blogg som har fördommar och knepiga tankar kring allt detta, så tänkte att jag kunde dela med mig av min syn på det hela..

Jag hade knappt fyllt 17år innan jag fick reda på att jag var gravid,
men för mig (och för Samuel) var det aldrig en ovälkommen graviditet!
Vi hade inte varit tillsammans speciellt länge, men däremot känt varandra i flera år och sa direkt att vi gör det bästa av situationen. Alla nära och kära blev glada för våran skull vilket såklart underlättade!
Vi flyttade ihop ganska snart och började bygga upp ett liv tillsammans som familj.
Och jag kan idag säga att jag är den lyckligaste tjejen i världen!
Jag är kärare än någonsin och älskar våran son över allt annat.

Jag ska inte förneka att det ibland är tufft att vara förälder för det är det.
När man nu har barn har man inte alls tid för sig själv på samma sätt som förut.
Melwin går före allt annat (såklart), men och andra sidan så uppskattar man
"ensamtiden" mer också.. Och för att inte tala om dom gångerna när vi har barnvakt
och bara kan få ägna oss åt varandra, det är guld värt!

Många undrar också över hur det är att inte kunna gå ut på krogen, vara med kompisar
eller göra vad jag vill längre..
Det är samma sak där, klart jag kan gå ut på krogen och vara med kompisar om jag vill,
det krävs bara lite mer planering osv..
Jag tycker om att vara hemma med min familj en fredagkväll och bara mysa, men sen är
det klart att jag ibland vill gå ut och roa mig som en "vanlig" 19åring, och då ser jag till att göra det.
Svårare än så är det inte.

Kort sagt, jag älskar livet som jag lever idag och skulle inte byta ut det mot någonting i hela världen!



Kommentera gärna om ni har fler tankar eller frågor ni vill ha svar på angående "ung mamma"
så svarar jag i ett inlägg lite senare!